Nu har jag haft en sjukling här hemma i två dagar. Vi hann inte mer än börja inskolningen innan Melanie blev hostig och hängig. Men vi gör ett nytt försök nästa vecka med inskolning, bättre för henne att få några dagar på följd innan det är dags att lämnas ensam där.

 

I övrigt har veckan varit dyr.. mycket dyr.. har skaffat syskonvagn med alla tillbehör, overall till Melanie och höstmössa+vantar+varm tröja som hon kan ha nu när hon är ute på dagis... tusenlapparna bara försvinner ibland! Men samtidigt är jag så nöjd så nöjd. Nu har jag... praktiskt taget allt jag behöver. Känns skönt att slippa tänka på det sen när jag ska börja plugga.

 

Philip åker ikväll och är borta i några dagar.. mindre kul kanske, men jag hinner i alla fall få lite me time. Fastän jag just nu inte har känslan att jag riktigt behöver det. Just nu behöver jag bara få ordning hemma och faktiskt hinna träffa mina vänner som jag inte har träffat på hela sommaren. Har börjat tacka nej till jobbtillfällen nu med. Känns skönt, jag har bara tackat nej till ett tillfälle på hela sommaren och det var pga en födelsedagsmiddag. Men jag behöver det nu. Jag behöver kunna säga nej. Jag behöver tid hemma med min fina tjej och förbereda mig på allt som komma skall.

 

Över till ett helt annat ämne. Är i vecka 18+2 idag så tiden går snabbt! Har jobbat så mycket nu att det känns som om jag inte ens hunnit tänka till innan det är dags för RUL. Det är på tisdag. Då får vi se hur det är med lilla grynet i magen. Jag känner inte några rörelser än, men har fått komma och lyssna på hjärtat i alla fall så jag fick höra det slå. Känns oroligt när man haft blödningar, inte känt rörelser och alla "tråkiga sidor" med graviditeten bara avtar (typ illamående, halsbränna osv)

Men på tisdag får vi veta mer. Bara några dagar kvar i ovisshet. Får se hur mycket dom kan se denna gången ;)

 

För mig själv tänkte jag sammanfatta graviditeten lite kort:

*12 maj fick jag reda på att det fanns en liten där inne. Sedan tog det någon vecka innan vi började berätta för så många. Jag började få klassiska tecken på att det var sant, illamående och tröttheten kom först. Men jag jobbade på som vanligt, vill kunna köpa allt fint i världen till liten och Melanie.

*5 juli var en dag som alla andra. Philip och Melanie var iväg hos Philips mamma och jag satt och kollade på tv i soffan på kvällen efter en lång arbetsdag. Då kom den jobbiga störtblödningen. Jag var jätteledsen och satt på sjukhuset och väntade och funderade på hur i hela världen jag skulle kunna berätta för alla att jag fått missfall. Men till min förvåning såg allt bra ut där inne. Jag blev hemskickad med tabletter mot blödningarna och strängt ansträngningsförbud tills blödningarna avtagit.

*16 juli. Allt höll sig lugnt och denna dagen var det KUB-test som gällde. Det är alltid så mysigt att ligga och kolla på skärmen och få se hur grynet rör sig och har sig. Testet gick mycket bra med en risk på 1:20000 att det skulle vara något kromosomfel.

 

Någon vecka senare fick jag blödningar igen, men denna gången var de mindre. Efter att de hållt på i fyra dagar fick jag åka in och ännu en gång gå på ultraljud. Läkaren trodde sig se en blodansamling som han trodde var anledningen till blödningarna. Som tur var så slutade de bara några dagar efter att jag varit på läkarbesöket.

 

Nu börjar magen synas ganska mycket. Ska försöka få in jämförelsebilder från kameran någon kväll men för idag får det räcka med en bild i webcamen.

 

 

 

 

 

 

•  Första dagen for din senaste mens var 16-Apr-2012
•  Ditt förlossningsdatum är beräknat till: 21-Jan-2013
•  Du är gravid i vecka 18+2
•  Bebisen väger c:a 196 gram. 
•  Bebisen är c:a 18,3 cm från hjässa till fot. 
•  Du har klarat av 45% av graviditeten.
•  Du har 151 dagar till förlossningen.
•  Din första trimester varar från 16-Apr-2012 till 15-Jul-2012
•  Din andra trimester varar från 16-Jul-2012 till 13-Okt-2012
•  Din tredje trimester varar från 14-Okt-2012 till 21-Jan-2013