-
Alla kompisar är ute och festar hela tiden och här finner man sig själv hemma, pluggandes en hel helg.
Sen har vissa incidenter från igår gjort att jag suttit ensam största delen av dagen även idag. Känns sjukt tråkigt att man inte längre blir sedd som bara Lina. Just nu känner jag bara för att inte träffa nån och sluta svara på sms, sjunka genom jorden i princip och se vilka som bryr sig. Just nu är jag nästan på det planet att jag sjukanmäler mig imorgon och ligger hemma istället. Om det inte hade gett mig så fruktansvärt dåligt samvete och ökad stress så bara för att jag missar två timmar i skolan så hade jag gjort det.
Hela tiden har jag pratat så bra om alla mina vänner och hur bra alla hanterar allt. Och visst alla är glada, men ändå känner jag mig som den ensammaste personen på jorden. Visst Philip är omogen på många sätt, men han kommer vara en bra pappa och han har varit med mig hela vägen! Just nu är han en av dom få som verkligen frågar mig hur jag mår. Inte "hur är det idag", utan verkligen vill veta hur jag mår.
Känns verkligen bra att man sitter ensam hemma i Philips kök och nästan gråter. Vi kommer aldrig kunna flytta ihop eftersom att mina kompisar inte kan acceptera det och hans familj inte kan det. Allt känns så jävla meningslöst.
Lika bra att acceptera att jag kommer vara ensam när bebisen kommer. Kan lika gärna flytta härifrån för ingen hade brytt sig i alla fall. Jag märks ju inte. Jag existerar inte utanför mitt hem och skolan.
Längesen jag var såhär besviken på något överhuvudtaget.
Jag vet att min åsikt inte riktigt räknas. Men du finns visst! Du är bara Lina också! Emellanåt känner jag dåligt samvete för att jag inte finns i din närhet men du finns hela tiden i mina tankar och i mitt hjärta! Vet du vad, vad det gäller att du och Philip flyttar ihop, skit i vad vänner och hans sida av släkten säger. Det viktiga i det här läget är du och Philip och er lilla familj. Om inte folk kan acceptera ditt val i livet är de inte mycket till vänner och inga du ska ödsla en massa energi på. Du är älskad för den du är tänk på det...
Puss
Mamsen
lina, min fina! kommer du ihåg när jag var så ledsen på dig för att du inte märke att jag behövde prata, och du sa till mig att ibland märker man inte sånt, och att jag skulle säga till om det var något. Nu säger jag samma sak till dig. Jag finns för dig, natt som dag, vilken timme som helst på dygnet! vad sägs om en lina och amandadag snart?
och en grej till. du skulle vara våga flytta härifrån. för då skulle jag bli tvungen att följa efter. och då får vi ju frånvaro båda två från skolan. och sånt håller vi ju inte på med, ellerhur? men huvudsaken är, glöm inte att jag bryr mig, puss!
Tjejen, var inte orolig. Praktiska saker löser sig med tiden. Du är älskad, glöm inte det. Och snart kommer en lite bebis som också kommer att bli älskad!:-)
