Men gud hur svårt är det? Varför fråga mina vänner om jag är gravid, varför inte fråga mig? Eller varför inte bara vänta och se? Om två veckor tror jag att det kommer vara ganska allmänt tydligt.
Aja, ska väl försöka att inte ta på mig allt för mycket. Men efter att jag har lyssnat på hjärtat den 22a oktober så kommer det få bli helt offentligt.

Men jag sitter och kollar på spjälsängen, bilbarnstolen, kläderna och alla andra grejer som jag har köpt så vet jag att det är det rätta valet i livet. Lill*n kommer vara något jag har för alltid. Någon jag alltid kommer älska. Det var helt klart rätt val att gå igenom allt. Och som Philip försöker så önskar jag att hans mamma och alla andra kunde se att det som jag vet. Att det är något vi båda vill, även om det är jag som känner av det mest.

Och nu till dom ekonomiska grejerna... jag har funderat lite, och visst vi kommer få det hårt med dom besparingarna vi har och de pengarna vi får in varje månad, men är det verkligen något som kommer med tiden? Tänk om man alltid har lite halvcrappy ekonomi eller om man hamnar i skulder. Ska man aldrig få skaffa barn då eller? Det känns verkligen inte som om alla tänker igenom vad dom säger, när dom säger att vi borde tänka oss för pga ekonomin.

Aja nu väntar naturkunskapen!