mitt i natten

jaha vad händer nu då? JO! Jag sitter uppe på Hovshaga och är barnvakt (hur skönt som helst med lite extrapengar:)) Snart blir det väl hem till sängen dock hoppas jag, är sjukt trött och jag cyklar så vill gärna komma hem ganska snart. Men hur mysiga ungar som helst är detta. Har knappt hunnit träffa den äldsta, men den lilla började gråta efter att ha hostat lite innan så jag fick gå upp och trösta henne, hon kollade på mig och kände på mitt ansikte och sen somnade hon så fort jag la ner henne i sängen igen. Helt sjukt hur det kan kännas så rätt. Jag kan känna ända in i själen att jag är menad att vara någons mamma. Jag bara vet det. Men den dagen lär inte komma än på ett tag, så änsålänge blir det bara övning. Lite annorlunda jämfört med den familjen jag normalt sett är hos. Mkt lugnare, inte lika mkt stojj, inte en miljon leksaker överallt och kladdiga måltider. Men jag älskar båda situationerna. När alla barnen har blivit fixade, lagt sig och somnat så kan jag inte annat än att vara nöjd med mig själv. Kan verkligen känna att jag kan hantera barn. En skön känsla.

Pengarna denna helgen har rullat in, men jag har också fått flera tankeställare. Men imorgon ska det bli skönt med en dag för sig själv. Lr ja Issy är ju alltid med mig, men känns mkt lugnare att ha henne nu faktiskt.

På många sätt älskar jag mitt liv exakt som det är nu. Men klart att jag vill ändra vissa saker, men det går inte över en dag det gör det verkligen inte.
Och vet ni en till sak? Om en dag har jag och Philip varit tillsammans ett helt år.

När är det egentligen dags att börja tänka på framtiden?
2009-11-22 @ 00:04:50 Allmänt Permalink


Kommentarer
Postat av: mamma

Är helt övertygad om att du kommer bli en underbar mamma när den dagen kommer. Men jag hoppas att du nöjer dig med att vara barnvakt ett par år till :) Vet du vad. Vi ska nog landa både du och jag så småningom... Älskar dig min duktiga dotter!

2009-11-23 @ 09:48:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0