Usch just nu är jag trött på allt, precis allt, vet nte hur jag ska orka med skolan imorgon =( allt gör så ont, alla svek och alla lögner (lr visst undanhållande av sanningen)
Det tär på mig. Nåt otroligt. Jag har så många som jag trodde jag kunde lita på, men så va visst inte fallet. Känner mig lurad, men jag är inte skit så folk borde inte behandla mg som om jag är det. Dom borde inte ta mig förgivet så ofta, för det har jag märkt att många gör. Bland annat min egen pojkvän och några av mina närmsta vänner. Som om jag alltid ska må bra och kunna hjälpa andra och får inte bli sur. Just nu önskar jag att jag inte fanns. Att jag kunde sjunka ner genom jorden och bara försvinna.
Undra om folk skulle sakna mig? aja har ingen lust med en filosofisk dag, vill bara sova

/Lina